I Dagens Nyheter den 24 april föreslår socialdemokraterna genom
Magdalena Andersson att outbildade långtidsarbetslösa skall tas in i
äldreomsorgen på "extratjänster". De ska "gå bredvid den ordinarie personalen".
(Länk: http://www.dn.se/nyheter/politik/s-vill-ersatta-fas-3-med-valfardsjobb;
även refererat i ett TT telegram 24/4.)
Jag blir mycket upprörd över den syn på äldreomsorg och äldre människor som
avspeglar sig i socialdemokraternas förslag. Fokus i förslaget ligger helt på
budgetsaldo och långtidsarbetslösa, men inte alls på de gamlas behov, vård,
eller säkerhet.
"Det kostar inte jättemycket" och "extrakostnaden är inte jättehög" menar
Andersson och gläds åt billigheten i äldrevårdens tillskott. Hon bryr sig inte
ett dugg om behovet av kunskap och utbildning när det gäller vård av äldre och
skröpliga människor, utan ser uppenbarligen äldrevård som en helt okvalificerad
syssla för vem som helst som varit arbetslös i minst två år. Vilket egendomligt
kriterium för att ses som lämplig att arbeta med äldre människor!
Andersson bortser också från att hennes förslag om handledning - "gå bredvid"
- av tillfälligt anställda outbildade och oerfarna personer tar tid och kraft
från den utbildade personalens arbete. Knapp personaltid kommer att användas på
långtidsarbetslösa istället för skröpliga och gamla.
Då och då kommer rapporter om personal som varit elaka mot de gamla, och
eventuellt dementa. Den förklaring som då ges är ofta att den aktuella
personalen varit oerfaren och outbildad. Hur säkerheten för de äldre påverkas av
Anderssons förslag verkar hon inte funderat över.
Att arbeta i äldreomsorgen måste istället ses som proffsjobb - inte en
okvalificerad genomgångssyssla. Socialdemokraterna måste överge synen att omsorg
är en lämplig uppehållsplats för långtidsarbetslösa under en övergångsperiod.
Förslaget är på flera sätt också ett hån mot kvinnor i vård och omsorg som
ofta är lågavlönade. De extrainsatta outbildade och oerfarna personerna ska ha
"en kollektivavtalsenlig lön", enligt Andersson, dvs. nästan samma lön som
anställda som har utbildat sig för äldrevård, och som kan ha åratals erfarenhet.
Det uppmuntrar inte till vidareutbildning och - framför allt: Det är djupt
orättvist! Utbildning och erfarenhet ska premieras med högre
ersättning!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
1 kommentar:
Hej!. Istället för att angripa (S) förslag,och utan att presentera någon egen lösning på FAS 3 problemet så framstår du som lite oseriös. För, tittar vi på FAS 3 så som det ser ut och fungerar idag så finns flera problem. Första problemet är att anvisningen till FAS 3 är konstruerad på ett sådant sätt att det är stopp både vad gäller omprövning och överklagande. Det har jag tagit reda när en person vände sig till mig och ville ha hjälp eftersom jag är expert på Förvaltningsrätt. Det visade sig nämligen att AF:s omprövningsenhet vägrar omprövning och avvisar alla sådana här ärenden. Förvaltningsdomstolen avvisar alla sådana här ärenden där man försöker överklaga anvisningen till FAS 3 och gömmer sig bakom 22§ i Förordningen om jobb och utvecklingsgarantin. De har därmed överträtt sina befogenheter, eftersom i 22§ i Förvaltningslagen och i 22a§ i Förvaltningslagen regleras om rätten till omprövning och överklagande. Dessutom är det en rätt att få sin sak prövad, vilket är reglerat i artikel 6.1 i Europakonventionen. Så, här är AF och därmed Sverige i strid med Europakonventionen. Vid en kollission mellan nationell rätt och EU-rätt så har EU-rätten företräde. I dagsläget innebär det här att de som anvisas till FAS 3 inte omfattas av svenska lagar, utan stårä helt utanför det rättsliga skydded dvs inte ens RF 2 kap omfattas denna grupp människor av. Det är allvarligt. Ett annat problem är att FAS 3 inte är avtalsenliga löner. Det innebär att de heller inte kvalificerar sig till de sociala skyddsnäten och därmed är de utestängda från i princip allting, trots att de är svenska medborgare. Det är ytterligare en kränkning av deras mänskliga rättigheter. Därför måste FAS 3 avskaffas, och istället bör vi lyssna på (S) förslag och sedan bygga vidare på det för att hitta en lösning som innehåller just avtalsenliga löner. För, vi skall inte "diskriminera" eller utsätta någon för "kränkande särbehandling" beroende på något som de själva inte har något ansvar för. Detta därför att det är inget som helst fel på någon av de som hamnar i FAS 3. Många av dem har till och med bättre utbildning än våra riksdagsledamöter och våra ministrar. Alltfler av de som hamnar i FAS 3 är nämligen unga akademiker, men även lite äldre akademiker. Jag har nämligen tagit del av information från Sveriges Universitetslärarförbund som visar på att lite drygt 30% av deras nyutexaminerade medlemmar är "ofrivilligt" långtidsarbetslösa efter examen trots att de redan började söka jobb under sin grundutbildning. Det är inte hållbart att de skall behöva tvingas in i FAS 3 och därmed bli berövade sina mänskliga rättigheter.
Skicka en kommentar