tisdag 21 januari 2014

Magdalena Anderssons (S) fadermord på Ernst Wigforss och JM Keynes.


Har valfrossa har fullkomligt knockat Magdalena Andersson (S)? Och Anders Borg verkar handfallen inför oppositionens befängda kritik om lån och skuld.

Oppositionens kritik av underskottet i budgeten - "slarv" - skulle leda till kraftigt ökad arbetslöshet om den omsattes i verklig politik. Magdalena Andersson förordar en budgetpolitik som innebär balans eller överskott i budgeten. Trots att både Andersson och Mikael Damberg - som började med balanskravet i partiledardebatten - har läst flera terminer nationalekonomi vid Handelshögskolan och Stockholms universitet har båda nu glömt kursen om Keynes och aktiv finanspolitik, liksom de glömt Ernst Wigforss - socialdemokraternas finansminister och arkitekten bakom S ekonomiska 30-talspolitik. För att inte tala om Anderssons konflikt med LO-ekonomernas traditionella argumentation!

Det är bara trams att Sverige skulle riskera att bli ett nytt Grekland, och Andersson kan uppenbarligen inte heller skilja på strukturellt (långsiktigt) underskott, och ett konjunkturellt underskott, som vänds till överskott vid högkonjunktur. Att låna nu är rätt och återbetalningen sker genast genom lägre arbetslöshet, högre BNP och skatteintäkter.


Det är klart att den erfarna Andersson förstår konsekvensen av sitt eget krav. Om statsbudgeten skulle balanseras 2014 och 2015 skulle arbetslösheten öka snabbt till väsentligt högre nivåer, och på ett sätt som endast länder i tvångsläge med redan skyhög skuld och räntebörda tvingats ta till.

Sverige däremot har haft en internationellt låg statsskuld, som dessutom har fallit sedan 2000, samtidigt som räntorna är rekordlåga. Det Andersson förespråkar är ekonomiskt stolligt.


Så låt mig göra litet intellektuellt renhållningsarbete: Mikael Damberg menade i partiledardebatten att regeringen har "slarvat bort arvet efter Göran Persson". Det kan då vara värt att lyfta fram hur det faktiskt ser ut i Sverige och jämföra det med andra EU-länder.

Inledningsvis, summan av alla budgetunderskott skapar statsskulden. Andersson och Damberg bortser från att den svenska statsskulden har minskat sedan 2000 under både S och Alliansregeringen. Den statsfinansiella situationen har stärkts. Sverige har idag - näst efter Luxemburg - den lägsta statsskulden - räknat på gängse sätt som andel av BNP - av alla 'gamla' EU-länder.

Sverige har fortfarande bland EU:s lägsta budgetunderskott. Enligt EU-kommissionens ekonomiska prognos från i höstas är Sverige ett av de EU-länder som väntas få lägst budgetunderskott under kommande år. Av de stora länderna är det bara Tyskland som väntas ha lägre, men Tyskland har dubbelt så hög skuld (andel av BNP). Även om prognosen skulle justeras upp till ett något större underskott ligger Sverige ändå på en förhållandevis låg nivå. Dessutom har Sverige, till skillnad från nästan alla länder, alltså inget stort arv av underskott från tidigare år. (Då Persson bestämde). När andra EU-länder sedan 2008 haft stora underskott och ökat sina statskulder har den svenska statsskulden minskat.

Enligt EU-kommissionens prognos förutspås Sverige ha den största ökningen i EU under 2014 och 2015 (utom Baltikum) i inhemsk efterfrågan, och privata konsumtionen. Detta gäller trots att Sverige redan under föregående år haft en stark utveckling av den inhemska efterfrågan.

Denna förväntade starka fortsatta konsumtionsuppgång kommer vara mycket viktig för den svenska tillväxten och jobben, så länge som efterfrågan från omvärlden fortfarande är svag. Den starka efterfrågan är ingen tillfällighet, utan en överlagd konsekvens av regeringens expansiva finanspolitik politik. Hushållen har haft en mycket stark utveckling av den disponibla inkomsten, fler människor har kommit i jobb och den svenska statsfinanserna är trots det starka.

Det är helt olika konjunkturlägen idag och 2006. Det går därför inte att säga att ett ökat underskott skulle vara tecken på "slarv". Hade Sverige legat kvar på samma överskott i statsbudgeten idag som fanns 2006 skulle lågkonjunkturen och arbetslösheten i Sverige ha varit mycket allvarligare än idag.

Enligt EU-kommissionen väntas Sverige ha den högsta ekonomiska tillväxten 2014 och 2015 av alla EU-länder näst efter länderna i Baltikum. Om något, tyder det på en framgångsrik ekonomisk politik, inte på något "slarv".                        

1 kommentar:

Richard Andersson sa...

Hej Carl!
Tycker statsskulden stått ganska "still" senaste tiden, och sett till BNP så har den faktiskt minskat. Men något som aldrig verkar nämnas är dom 700 Miljarder(!) som stals från pensionsfonderna. Sedan som lite kurriosa så ta gärna en titt på http://www.statsskuld.se/ där man kan se lite åt vilket håll ekonomin pekar.