Intervju av Nyhetsbyrån Direkt 27/1 2014.
STOCKHOLM (Direkt) Folkpartiet släpper inte helt
sin hjärtefråga slopad värnskatt, den läggs bara på is ett par år. Höjda
lärarlöner prioriteras i nuläget högre.
Det säger Folkpartiets ekonomisk-politiske
talesperson Carl B Hamilton i en intervju med Nyhetsbyrån Direkt.
I början på förra veckan sade Folkpartiets
ledare Jan Björklund överraskande i en TV-intervju att partiet inte längre ska
prioritera sin hjärtefråga om slopad värnskatt - en fråga som också funnits med
i alliansens valmanifest såväl 2006 som 2010, om än med tillägget om ekonomin
tillåter.
Men enligt Carl B Hamilton släpper partiet inte
frågan utan "lägger den temporärt på is i ett par år". Detta trots
att ett avskaffande i stort sett skulle betala sig självt genom att de personer
som gynnas av ett avskaffande arbetar fler timmar.
I dagsläget, med resultaten i
Pisa-undersökningen och "skattesänkningsstopp" utfärdat av
finansministern Anders Borg, är det viktigare att prioritera skolan.
"Vi välkomnar att övriga regeringen är helt
inställd på att ge mer pengar till lärarlönerna", säger Carl B Hamilton.
Hur mycket pengar som kan satsas på höjda
lärarlöner blir en fråga för budgetförhandlingar inom alliansen, men Carl B
Hamilton anser att det är viktigt att fortsätta på den inslagna linjen med
karriärtjänster.
Miljöpartiets Per Bolund sade till Direkt i
förra veckan att han hoppades att de 3 miljarder kronor som
"sparades" då den höjda brytpunkten för statlig inkomstskatt
stoppades i riksdagen borde läggas på utbildningssatsningar.
Men Carl B Hamilton vill inte göra någon sådan
koppling. För honom och Folkpartiet handlade debatten kring brytpunkten inte
primärt om pengarna, utan att "nu är fältet uppbrutet och nu vet man inte
hur budgetbehandlingar [i riksdagen] kommer att gå till i framtiden".
"Jag var med under krisen på 90-talet och
jag är otroligt angelägen att det som hände då [med de tillåtande
budgetreglerna] inte får upprepas. Jag känner en stor oro, att nu är det en ny
generation och nu måste vi gå igenom en ny kris för att man ska lära sig att
det här är väldigt farligt. Jag tycker det är väldigt obehagligt med den
situation vi nu har", säger han.
Carl B Hamilton hoppas att partierna i riksdagen
efter höstens val kan komma fram till en uppgörelse över blockgränserna om hur
man ska tolka riksdagsordningen så man kan förhindra att en situation som den i
höstas upprepas.
[Om inget görs blir] "det en
budgetpolitiskt instabil situation. Jag tycker det är väldigt farligt eftersom
det är väldiga krafter som kommer i spel om miljarder i budgetförhandlingar,
inte minst när man har koalitionsregeringar och ett lite råddigt
parlamentariskt läge", säger Carl B Hamilton.
När det gäller bostadsmarknaden föreslog han
2011 att skatten på kapital skulle sänkas och ränteavdragen begränsas för att
kyla av bostadsmarknaden.
I dag tror Carl B Hamilton att sannolikheten för
att vi har en klassisk bubbla på den svenska bostadsmarknaden är ganska liten.
Han tror priserna i storstäderna [sannolikt] "stämmer med
fundamenta", däremot oroas han över effekterna [den dag] när dagens låga räntor
stiger.
"Vi står ändå inför en farlig situation på
det sättet att det är mängder med människor som tagit lån till en ränta som är
abnormt låg. Om Sverige och Europa kommer tillbaka till ett normalläge kommer
ju räntorna att vara tre gånger så höga", säger han.
Om man nu vant sig vid dagens mycket låga
räntekostnader ändras när konjunkturen förbättras, resonerar Carl B Hamilton,
som befarar att många kommer få svårt att klara tre gånger så hög ränta.
"Det kan bli både ett ekonomiskt och
politiskt problem", säger han och tillägger att han hoppas att Riksbankens
räntehöjningar då kan göras successivt.
Socialdemokraterna, och då främst partiets
ekonomisk-politiska talesperson Magdalena Andersson, har den senaste tiden
uttryckt stor oro över de växande underskotten i statens finanser. Men Carl B
Hamilton är inte orolig.
"Vi ska ha ett underskott när det är
lågkonjunktur. Magdalena Andersson har begått ett fadermord på både Wigforss
och Keynes. Har man en lågkonjunktur ska man låna för att hålla uppe sysselsättningen,
det betalar sig självt. De här människorna [som annars blivit arbetslösa] är
kvar i arbetskraften och blir inte utslagna. De betalar skatt och [Sverige]
kommer att ha en högre sysselsättningsgrad när lågkonjunkturen är över",
säger han.
Han tycker inte att överskottsmålet är
överspelat, men påpekar samtidigt politikerna inte hade föreställt sig att en
lågkonjunktur kunde sträcka sig över så många år som den vi är inne i nu.
"Vad är viktigast - att hålla nere
arbetslösheten och hålla uppe aktivitetsnivån, eller att följa en regel som i
efterhand visar sig vara alldeles för fyrkantig eftersom man inte räknat med
att en konjunkturnedgång kunde vara så lång. [Sverige] befinner sig lite i en
ny världsekonomisk situation, med delvis nya förutsättningar", säger Carl
B Hamilton och tillägger att [med dagens] världsbild [är frågan] hur man
bedriver ekonomisk politik mer komplicerad [än tidigare], inte minst i frågan
om finansiell stabilitet.
Han tycker det är bättre om politikerna anpassar
sig till verkligheten snarare än att titta i backspegeln hur man tänkte
tidigare.
"Ett valår när folk drabbas av valfrossa är
fel tid att diskutera hur ett framtida överskottsmål ska utformas", säger
Carl B Hamilton.
Själv tycker han att målet på 1 procent av BNP
över en konjunkturcykel bör behållas, åtminstone tills frågan utretts
ordentligt, inte minst i ljuset av den demografiska utvecklingen [som inte
nödvändigtvis innebär att staten ska ha överskott och inte medborgarna själva].
Carl B Hamilton tillbakavisar att regeringens
skattesänkningar skulle ha utarmat den offentliga sektorn, och hänvisar till en
rapport från Svenskt Näringsliv som visar att resurserna till välfärden har
ökat "hur man än mäter" [länk. http://www.svensktnaringsliv.se/material/rapporter/skattesankningar-och-offentliga-resurser-resurser-till-vard-skola_211374.html
]och att inkomstklyftorna inte alls har ökat under den borgerliga regeringen.
Han vill inte peka ut några skatter som skulle
kunna höjas om det skulle bli nödvändigt.
"Om Anders Borg vill höja skatter ska vi
naturligtvis titta på det den dagen han kommer med de förslagen. Jag tar inga
initiativ till höjda skatter", säger Carl B Hamilton.
Ett annat område som Folkpartiet tänker lyfta
inför valet är att reformera arbetsrätten, så att "kompetens" och
inte hur länge en person varit anställd ska gälla.
"Det är ofrånkomligt att arbetsgivaren får
större inflytande över den frågan än i dag. Det som små och medelstora företag
uppger är att det som de fruktar mest är att bli sittande med personer som har
blivit olämpliga av något skäl, och att de sitter fast med dem, samtidigt som
de hellre vill behålla någon annan som är mer lämplig för jobbet i dag",
säger Carl B Hamilton.
Att vi har få konfliktdagar på svensk
arbetsmarknad sker, enligt honom, till priset av att den ena parten uppfattas
som så "gigantiskt stark" jämfört med ett litet, enskilt företag -
"de har inget alternativ än att ta skeden i vacker hand, även om man
tycker man har rätt".
Den viktigaste ekonomiska förändringen under
alliansregeringen tycker han är att skattekvoten har sänkts från 50 procent av
BNP när de tillträdde 2006 till 44 procent i dag.
"Det är den stora förändringen och det är
en skatteförändring som tydligt prioriterar arbete före icke-arbete. Eftersom
vi har en så stor offentlig sektor så måste de som ska finansiera detta ligga
i, och då måste de också belönas för detta", konstaterar han.
Carl B Hamilton tycker att
pensionärsorganisationerna är fel ute när de kräver sänkt skatt för
pensionärerna, och säger att han personligen tycker det vore bättre att lägga
mer pengar på bättre omsorg och boende för de äldre som verkligen behöver det.
Under inledningen av nästa mandatperiod tror han
att arbetsmarknaden kommer att vara den viktigaste frågan, men även
anpassningen till omvärlden för att se till att välutbildade stannar i Sverige.
Sofia Polhammer +46 8 5191 7937
Nyhetsbyrån Direkt
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar