Välkomna euroartiklar i DN – är Alliansen splittrad?

Välkomna euroartiklar i DN – är Alliansen splittrad?

Det är en välkommen artikel om svenskt euromedlemskap som publiceras på DN-debatt den 15 januari 2009 av tunga författare från M, C, och KD. De tre partierna gör en gemensam förflyttning i europositiv riktning (länk: http://www.dn.se/opinion/debatt/dags-att-pa-nytt-debattera-om-sverige-ska-infora-euron-1.1026443 ). Men varför är inte FP med, kan någon kanske undra?

Skälet är att vi anser att frågan om svenskt inträde i eurogruppen är mogen för beslut hellre än mer utredning. Beslutunderlaget är tillräckligt. Det är dags att sätta ned foten. Vi vill ha en ny folkomröstning så snart som möjligt, och realistiskt sett är det år 2011. Detta är också den slutsats som prof Lars Calmfors drar på DN-debatt den 15 januari 2009 (http://www.dn.se/opinion/debatt/darfor-bor-sverige-ga-med-i-eurosamarbetet-1.1027026 ).

Calmfors efterfrågar ingen ny EMU-utredning utan menar att frågan är mogen för beslut och att huvudargumentet är Europeiskt samarbete och solidaritet: "Man kan ... diskutera [eurofrågan] utifrån ett mer allmäneuropeiskt perspektiv. Med ett sådant perspektiv är det berättigat att ställa frågan om det verkligen är önskvärt att Sverige, när alla drabbas av ekonomisk kris, ska vinna fördelar på andras bekostnad genom en svag valuta. Men framför allt kan man se det som ett övergripande värde att ett svenskt deltagande i eurosamarbetet kan antas bidra till ökad politisk integration i Europa. Detta argument är enligt min [Calmfors] mening det viktigaste och har lett mig till slutsatsen att Sverige bör införa euron. Debatten skulle förmodligen vinna på att fokusera mer på sådana aspekter och mindre på snäva och osäkra nationella nyttokalkyler."

Så är det förvisso. Euron har nu funnits i mer än tio år, och den har fungerat väl, inte minst i den senaste krisen men även när IT-bubblan sprack i början av 00-talet. Teoretiska förutsägelser och farhågor har testats. Erfarenheten har talat. Domedagsprofetiorna kom på skam. Under krisen blev euron en trygg hamn för EU-länder och eurosamarbetet skapade stabilitet i Europa. På så sätt bidrog EU på ett viktigt sätt även till global stabilitet. Utan euron hade det blivit valutakaos, konkurrensdevalveringar, och politisk osämja i Europa. Glöm inte erfarenheterna från 70- och 80-talen! Till detta kommer den oväntat starka handelsfrämjande effekten av euron, som också nämns i DN-artikeln. Den ökade handeln skapar ökad specialisering, högre produktivitet, högre lönebetalningsförmåga i de företag som är lokaliserade i euroområdet. Samtidigt har krisen understrukit farhågorna om för stor variabilitet och instabilitet i de mindre europeiska valutorna – som svenska kronan – så länge de står ut som randvalutor till euron. Nu under krisen föll kronan – dvs reallönerna sjönk i Sverige jämfört med andra länder – och nu är prognosen (t ex Riksbankens) att kronan gå i andra riktningen (apprecierar).

Alltså: Att vara med i eurosamarbetet omgående gagnar Sverige och världen ekonomiskt, och därför bör vi stödja det samarbetet.

Men,

Svenskt deltagande i eurosamarbetet är också en fråga om solidaritet och stöd för samarbete i Europa. Europasamarbetet är inte för oss baserat på en kostnads/nyttokalkyl utan det är framför allt en fråga om solidaritet och samarbete som finns i värderingar: Vi tycker mera samarbete, och fördjupat samarbete, är bättre än ett mindre och ytligare samarbete. Kort sagt: Vi är passionerat för europasamarbetet!

Alla tycker inte som vi i FP. Vi har fattat att oppositionen – S, MP och V – är emot. Men vi menar att även de som är skeptiska till euron bör ta till sig att man inte kan plocka russinen ur kakan och använda sig av EU-samarbetet bara när det passar en själv. Strejkbrytare och gulingar är aldrig populära. Vi ska inte vara Europas gulingar. De som vill att Europa ska vara kraftfullt som aktör för att hejda klimathotet och gränsöverskridande brottslighet, att sprida mänskliga rättigheter, mota protektionism och främja frihandel, och – som sagt – stödja ekonomisk stabilitet och tillväxt, ja kanske även skeptikerna kan se att euron är ett samarbete värt priset, för ökad nytta på andra områden.