Om krav på Mubaraks avgång bara leder till att han kliver åt sidan och lämnar plats för sin hårdföre vicepresident - general och säkerhetstänstens egen man - ökar knappast möjligheterna att Egypten får fria och rättvisa val. Tvärtom. Våra krav bör därför inte fokusera på Mubaraks öde utan på behovet av en helt ny regim som eftersträvar demokrati och reformer som leder till en dynamisk marknadsekonomi.
Just nu blir landet successivt ekonomiskt förlamat. Man kan fundera över om inte demokratikraven på gatorna snart ersätts av rena hungerkravaller, om och när den svaga egyptiska ekonomin imploderar med ytterligare ökad arbetslöshet och fallande inkomster som följd. Läget blir snabbt alltmera mänskligt förtvivlat och ekonomiskt förvirrat i den här typen av situationer.
EU och andra länder bör därför förutom (1) självklara krav på demokrati och rättvisa val bereda sig på (2) att staga upp en ny regim med lån och kortsiktiga gåvor, samt erbjuda långsiktigt stöd för att möjliggöra genomgripande reformer på det ekonomiska området. Det handlar -- kort -- om att införa konkurrens, att företag ska eftersträva lönsamhet och vinst, samt incitament för att höja effektiviteten, slopa slöseri och oklart motiverade subventioner till höger och vänster, och motverka korruptionen.
Kort sagt: det räcker inte med demokrati, det krävs också marknadsekonomi för att Egypten ska kunna få en bättre framtid.
Turistindustrin - som kortsiktigt är en utomordentligt viktig inkomstkälla och skapare av jobb - bygger dock dessutom på förtroende för egyptiernas förmåga att tillhandahålla turisterna personlig säkerhet. Där kan omvärlden inte göras så mycket.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
2 kommentarer:
Vaddå "införa konkurrens", "det krävs också marknadsekonomi"?
Känner du inte till att det är just marknads-"reformer" som porsakat den sociala explosionen i Egypten? Det du kräver "bör införas", inmfördes för tre decennier sedan i Egypten. Därav krisen. Läs på, börja gärna här:
Economists Blame 'Neo-liberalism' for Region's Woes
By Adam Morrow and Khaled Moussa al-Omrani
CAIRO, Jan 18, 2010 (IPS) - Egypt embarked on "neo-liberal" economics more than three decades ago reorienting its socialist-oriented policies towards those of the "free market." Now, however, many critics call the strategy a failure and blame it for the country's rampant poverty and unemployment.
http://ipsnews.net/news.asp?idnews=50015
Egypt is held up as a poster child for neo-liberal reform. But few of its people have enjoyed the benefits of this economic policy
In 2009 the Egyptian government’s investment authority GAFI issued a report that destroyed the myths and distortions that have driven the country’s economic policy over the last 20 years. In 1991 Egypt yoked itself to an IMF structural adjustment program and embarked on a series of wide-ranging economic reforms.
[...]
Since the IMF began hauling Egypt’s economy into modernity, Egyptians have got steadily and dramatically poorer: The GAFI report points out that when structural adjustment began 20% of the population were living on less than (inflation-adjusted) $2 a day; today, that figure stands at 44%.
http://www.guardian.co.uk/commentisfree/2009/nov/08/egypt-imf
Vilka lärdomar har väst dragit av hur marknadsekonomin introducerades i Ryssland efter Murens fall? Är dom på något vis relevanta för andra fall, tror du?
Skicka en kommentar