Ja till EU-gemensam banktillsyn och bankunion.

Att EU-länderna står i begrepp att fatta beslut om en EU-gemensam banktillsyn är bra både för EU-länderna och för Sverige. Sveriges förhandlingsmål år 2013 bör vara att delta i utformningen av bankunionen och sedan förhoppningsvis gå med i densamma. Det kortsiktiga målet är att Sverige före jul 2012 ska gå med i den tredjedel av bankunionen som gäller en ny effektivare tillsyn av EU:s större banker.

Vid Anders Borgs pressträff efter dagens EU-nämnd misslyckades finansministern med att hålla isär frågan om bankunion och frågan om EU-gemensam banktillsyn (den 11/12). Frågan om Sverige ställningstagande till bankunionen blir en senare fråga -- eftersom dess olika delar är långtifrån färdigförhandlade -- och en fråga att avgöras av hela regeringen.

Dispositionen nedan är: argumenten, förhandlingsläget, förhandlingsläget för Sverige, andra länder och slutsatsen

Argumenten.

Det liggande förslaget och förhandlingens knäckfrågor för Sverige finns på ett opartiskt och välskrivet sätt beskrivet i en nyss publicerad rapport från Riksbanken (ss 31-33 i http://www.riksbank.se/Documents/Rapporter/FSR/2012/FSR_2/rap_fsr2_121128_sve.pdf ).

Professor Lars Calmfors har sammanfattat sina argument för bankunion så här (DN den 30/10 2012): "Ett huvudargument för gemensam bankövervakning är att nationella myndigheter kan vara för släpphänta därför att de vill gynna de inhemska bankerna i den internationella konkurrensen. En europeisk banktillsyn skulle också bättre kunna hantera bankernas alltmer gränsöverskridande verksamhet. Och eftersom fallerande banker i slutändan kan behöva rekapitaliseras av de europeiska räddningsfonderna, är det önskvärt att även den övervakning som syftar till att förhindra fallissemang sker på den europeiska nivån."

"Min [Lars Calmfors] slutsats är att det finns goda skäl för en bankunion. Den bör inkludera en gemensam mekanism för rekonstruktion och avveckling av banker i kris samt en gemensam insättningsgaranti. Däremot bör inte finanspolitiken centraliseras." (länk: http://www.dn.se/ledare/kolumner/goda-skal-for-bankunion). Så långt Lars Calmfors.

Förhandlingsläget.

Förhandlingen just nu gäller enbart en ny EU-organisation för tillsyn av främst de större bankerna i EU.

Europeiska Centralbanken (ECB) förutsätts få en huvudroll i frågor om tillsyn av banker i EU. Beslutreglerna är sådana att alla 27 EU-medlemsstater måste acceptera utformningen av samarbetet. Om något land röstar nej faller förslaget om ECB:s roll. Det är detta krav på enhällighet som väcker frågan om att ett land eventuellt vill utnyttja sin vetorätt.

Det är viktigt att en EU-gemensam tillsyn av banker - dvs en EU-gemensam finansinspektion - snabbt inrättas för att undvika risken för en upprepning av det senaste årens katastrofala brist på självbevarelsedrift och kontroller vad gäller finanssektorn. En sådan upprepning skulle skada Sverige, naturligtvis, så det ligger i vårt egenintresse att EU-länderna kommer fram till en lösning, och att Sverige kan gå med.

I alla stegen mot bankunion finns besvärliga frågor om inflytande och beslutsregler i nya och redan existerade EU-organ, som ECB:s tillsynsråd och EBA (European Banking Authority). I senare steg kommer frågor upp om gemensam insättargaranti och kris- och konkurshantering av banker.

Förhandlingsläget för Sverige.

Om alla EU-länderna med undantag för Sverige beslutar sig för att acceptera en viss utformning av banktillsynen kan Sverige stoppa förslaget även om Sverige självt inte vill gå med. Sverige kan alltså i fallet med frågan om ECB:s deltagande stoppa alla andra EU-länders önskan om fördjupat samarbete.

Att Sverige ensamt med ett veto skulle stoppa alla andra EU-länderna önskan om fördjupat samarbete vore dock orimligt. Sverige skulle inte bara agera osolidariskt utan också få skörda en ödesdiger draksådd i europasamarbetet. Naturligtvis säger Sverige då adjö till alla tanker på att tillhöra Europas kärna.

En annan innebörd av uttrycket "Sverige säger nej" är att vi intar samma position som Storbritannien. Det innebär att vi lägger ned vår röst eller röstar ja. Vi bryr oss dock inte närmare om bankunionens utformning i förvissning om att vi redan från början bestämt oss för att ändå aldrig delta i densamma. Även i detta fall skjuter vi ut oss själva från Europas kärna. Sveriges EU-skeptiker kanske vill ha utanförskap tillsammans med brittiska tories (konservativa) som förhandlingsresultat? Det vill naturligtvis inte folkpartiet liberalerna.

En tredje tolkning av uttrycket "Sverige säger nej" är att Sverige säger nej till nu liggande förslag, men säger ja till att konstruktivt förhandla vidare för att så långt det är möjligt undanröja våra invändningar. Det är i denna situation som Sverige närmast befinner sig. Det blir ett finansministermöte (Ekofin) denna vecka, tätt följt av ett EU-toppmöte och sedan, nästa vecka, eventuellt ytterligare ett finansministermöte.

Andra länder.

Andra EU-länder har också invändningar mot liggande förslag så Sverige är inte ensamt. Några EU-länder har liknande invändningar som Sverige. Det gäller bl. a Tyskland och Polen. Båda är stora EU-länder och Polen är näst Frankrike det för Tyskland viktigaste EU-landet. Polen - i likhet med Sverige - har ännu inte euron som valuta men syftar till att gå med i euron inom några år. Danmark - ett annat utanförland - ser väsentligt mindre problem än Sverige gör med liggande förslag. Finland är mycket intresserat av att Sverige går med i en EU-gemensam banktillsyn (Nordea är en stor och gemensam bank, som bekant, med säte i Stockholm och dotterbank i Finland). Tyskland anser sig ha mer tid för fortsatta förhandlingar än Frankrike, som är mycket angeläget att få ett avslut i tillsynsfrågan till nyår. Tyskland vill sannolikt i slutänden tillmötesgå Frankrike på denna punkt, dvs det blir sannolikt ett beslut före jul.

Om det blir stor oro på de finansiella marknaderna på grund av ökad politisk osäkerhet i Italien ökar trycket på att snabbt komma överens.

Slutsats.

Sverige ska förhandla vara med målet att vara med i den EU-gemensamma bankunionen. Som ett första steg gäller att vara med i EU:s nya banktillsyn. Sverige och EU-länderna har trots allt vapenskrammel ett gott utgångsläge inför den avslutande förhandlingen om gemensam banktillsyn. Sverige kan sannolikt - förutsatt att Sverige faktiskt vill och har deltagande som ett tydligt förhandlingsmål - vara med och ro i land ett svenskt deltagande.

Nästa år kommer övriga två huvudfrågor inom ramen för bankunion, dvs insättargaranti och krislösningsmekanism.