Har LO-tidningen börjat utkomma på söndagar? Frågan infinner sig osökt när jag idag läser Dagens Nyheters nyhetsbevakning av avtalsrörelsen.
Det är en yrkesskada hos många arbetsmarknadsreportrar att se sig som sigillbevarare av ”den svenska modellen”. Det glider dessvärre lätt över i ställningstaganden på nyhetsplats för parternas och arbetsrättens traditionalister.
Avtalsuppgörelsen natten till lördag mellan Unionen och Sveriges Ingenjörer, å ena sidan, och arbetsgivarna, å den andra, är något tydligt negativt och närmast oansvarigt enligt DN:s nyhetsredaktion. Den har skett ”till priset av splittring” och ”priset var högt” vet DN.
DN:s förklaring till den för DN felaktiga uppgörelsen är synnerligen nedsättande för de inblandade: Uppgörelsen gjordes av ”en ny och oprövad ledning” för de två fackförbunden. Underförstått de två förbunden, och de två kvinnorna i deras ledning, förstår inte vad de nu ”ställt till med” när de brutit med LO-upplägget, när stället snällt borde ha inväntat Metall och de andra LO-förbundens förhandlingar. ”Den före detta flygvärdinnan har tagit sitt förbund [Unionen] med på ett steg ut i det okända.”
DN värnar istället om LO och Metalls syn: ”samarbetet ute på arbetsplatserna … kan också lida skada av att tjänstemännen nu gått sin egen väg.” Avtalet som ingenjörsfacket gått med på är ”precis vad arbetsgivarna har önskat sig i alla år.” Avtalet förrädarstämplat av DN, alltså.
Svenska Dagbladets referat idag är mer balanserat, så det går att göra. Men båda tidningarna, liksom andra media, ser som sin uppgift att värna, och varna för avsteg från, vad de kallar den svenska modellen på arbetsmarknaden.
Som sagt: Det är en yrkesskada hos många arbetsmarknadsreportrar att se sig som sigillbevarare av ”den svenska modellen”. Släpp taget! Vi lever i globaliseringens och kunskapens tidevarv och framtiden behöver inte vara lika med gårdagens Sverige.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
1 kommentar:
Apropå LO - jag har ett förslag att reformera ett av deras värsta projekt, LAS: Skulle vi inte kunna införa en lag om den sortens anställningstrygghet som det innebär att arbetsgivare, oavsett anställningstidens längd, alltid ska betala en avskedad person exempelvis 2 % av den lönesumma som personen erhållit under sin tid i företaget (ett obligatoriskt avgångsvederlag helt enkelt). I stället avskaffar vi LAS helt. Det skulle vara ett steg i riktning mot marknadsekonomi, bort från den feodala sovjetekonomi som LAS i praktiken efterhärmar. Procentsumman storlek kan diskuteras och modifieras efter olika omständigheter. Reformen skulle inte kosta många kronor för statsbudgeten och liknande reformer har visat sig praktiskt genomförbara i flera europeiska länder. Statens kostnader för arbetslöshetsförsäkringen skulle kunna minskas ordentligt.
// Clas-Örjan Spång
Skicka en kommentar