SVT Agendas RUT-statistik

Med statistik kan man visa olika saker. Resultatet blir inte mer begåvat och rättvisande än de data man laddar in, som i sin tur beror på de antaganden och avgränsningar som man gör vid datainsamlingen.

I SVTs Agenda 14 mars 2010 drevs tesen att det är viktigt för bedömningen av RUT-avdragens värde för samhället att avdragen används av personer med låga inkomster. SVTs antaganden om vad som är av värde för samhället finns förborgade i en beställning till SCB, som i programmet ställdes mot en undersökning med andra antaganden från Almega.

En stor skillnad mellan Almegas och Agendas antaganden är att Almega räknar per person (som definition av användaren) medan Agenda räknar per hushåll. Det är inte konstigt att resultatet blir fler höginkomsttagare när man definierar RUT-användaren som hushåll snarare än som person eftersom det sannolikt finns ett stort antal låg- och medelinkomsttagare som är gifta med höginkomsttagare.

Sambeskattningen av personer i ett hushåll avskaffades redan i början av 1970-talet och SVT kan kanske fundera på om det inte är dags att ta till sig skälen för detta i en undersökning gjord år 2010. Det handlade främst om kvinnas frigörelse från mannen i ekonomiskt avseende. Bara som en idé om varför senare tids definition är rimligare.

Den andra stora skillnaden mellan Almegas och Agendas undersökningar ligger i definitionen av höginkomsttagare. Enligt Almegas undersökning definieras en person som höginkomsttagare som har som inkomst minst 499 000 kr om året (dvs. 41 583 kr per mån). Agendas definition av höginkomsttagare är helt annorlunda, nämligen de 25 procent som har högst inkomst i varje grupp (sammanboende och ensamstående med och utan barn under 18). Det ger det anmärkningsvärt låga gränser för vad som definieras som höginkomsttagare, nämligen hushåll med personer med en inkomst över 25000 eller 30000 i månadsinkomst.

För det tredje, data både för Almega och SCB är i sammanhanget gamla, från 2008. Sedan dess har användningen av RUT exploderat, vilket antalet ansökningar om RUT-rabatt hos Skatteverket vittnar om . Det i sin tur innebär att fler och fler medelinkomsttagare använder hushållsnära tjänster, liksom personer med särskilda behov (t ex pensionärer, småbarnsfamiljer, m fl).

Kvarstår gör naturligtvis frågan om varför inkomsten hos köparen är så viktig i detta fall jämfört med t ex köpare med ROT-avdrag eller köpare av produkten hos Saab. Eller observationen att saldot för det offentliga av en persons övergång från svartjobb/arbetslöshet/socialbidrag till vita jobb är förmånligt för de offentliga kassorna om man betänker kostnaden per nytt (vitt) jobb hos kategorier arbetssökanden som visat sig ytterst svårplacerade på arbetsmarknaden.

Men det är en annan historia än den som berättades i Agenda den 14 mars 2010. Men kanske mera relevant för både samhället och de offentliga budgeterna?

Nedan finns länkar från Agenda och SCB:

http://svt.se/2.103800/1.1927582/statistik_rut-avdraget?lid=puff_1864921&lpos=extra_2

http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0001_2009K02_TI_12_A05TI0902.pdf