Fel med skattechock, särskilt i lågkonjunktur.

Idag föreslår på DN-debatt socialdemokraterna nya skatter (http://www.dn.se/opinion/debatt/infor-ny-formogenhetsskatt-och-hoj-inkomstskatterna-1.831250 )

Återinförd förmögenhetsskatt.
Socialdemokraterna har återigen demonstrerat att de inte förstår hur företagare och investerare tänker och fungerar i en globaliserad värld.

I socialdemokraternas Sverige är det tydligen bättre om småföretagens expansion sker med hos banker upplånade pengar, hellre än med förmögenhetskapital som ägs av fysiska personer.
S skrämmer bort investeringskapital från Sverige med sitt hot om ny förmögenhetsskatt 2010. I ett EU med fri rörlighet för kapital och i en globaliserad världsekonomi är S-politiken därför kontraproduktiv om det är jobb och företag i Sverige man vill ha.

Höjd fastighetsskatt.
Ena veckan vill S ta bort skatten på uppskovsränta (av S benämnd ”Stockholmsskatt”) vilket skulle gynna de ”rika” i Stockholm. Denna vecka vill man höja skatten och missgynna ungefär samma grupp ”rika” med högre fastighetsskatt, sannolikt koncentrerade till storstäder som Stockholm. Ett sammelsurium av fördelningspolitik i fastighetsbeskattningen.

Jobbskatteavdragen accepterade.
Det är oerhört glädjande att Socialdemokraterna nu verkar acceptera alla tre stegen i jobbskatteavdraget som regeringen successivt infört. Det är bara att gratulera Sveriges låg- och medelinkomsttagare!

Högre skatter och skattechock.
S annonserar nu samtidigt att man vill höja andra skatter (”stänger inte dörren”). Med tanke på de ökade utgifter som beskrivs av partiet rör det sig dock mångdubbelt mer än de fem mdr kr som nämns i DN-artikeln.

Samtidigt går S emot att staten ska låna för expansiva åtgärder i vårbudgeten.

De här skatteändringarna är okloka av flera skäl.

Att nettohöja skatterna (att vara emot eller vilja återta ”ofinansierade” skattesänkningar) skulle ha en åtstramande effekt i ett konjunkturläge när en expansiv finanspolitik bör föras, dvs. en politik att höja skatterna leder till fler varsel och lägre sysselsättning. T ex om S vill höja skatterna för att ge mer pengar till kommunerna kan nettot ändå bli ungefär noll vad gäller arbetslösheten.

Med den inriktning som S har på sina skattehöjningar drabbas de som vill satsa på utbildning och förkovran. Med S skattepolitik lönar det sig sämre att studera till jobb som betalas bättre. Det är dålig politik i en värld där höjd kompetens bör främjas – inte motverkas.