Oacceptabla bonusar, samt frågan om motåtgärder

Ett lackmustest på en acceptabel bonus i offentlig sektor är att den kan motiveras offentligt. Det testet klarade inte intervjuade personer i SVT:s Uppdrag granskning den 4/3. Regelverk i offentlig sektor måste kunna försvars och motiveras med bland annat logik och beprövad erfarenhet.

Bonusarna hos bl a AP-fonderna bör sålunda underkännas på grundval av ett ganska enkelt kriterium, i alla fall såsom systemen presenterades och intervjuerna genomfördes i SVT. Att se och höra de ansvariga beslutsfattarna var pinsamt.

Självklart ska inte bonusar utbetalas när resultatet är stora förluster. Det går aldrig att förklara för normalbegåvade och överbegåvade människor. Belöningar i offentlig sektor vid förluster och allmän nedgång i ekonomin är inte heller acceptabelt med tanke på sammanhållningen i samhället. Sådana system blir oförsvarliga, särskilt när vårt land - som nu - befinner sig i ett ekonomiskt undantagstillstånd. Det går aldrig att vinna förståelse hos någon som blir uppsagd på grund av konjunkturnedgången, att inte ledande beslutsfattare också måste ta en del av smällen.

Vad göra?

1. Gå över till fasta löner för alla höga chefer i bank- och finanssektorn.

När, som fallet är, Handelsbanken i årtionden har kunnat ha fasta löner för sina chefer, banken har haft minsta kreditförlusterna och historiskt sett har haft den högsta lönsamheten bland svenska storbanker - ja, då finns det en uppenbar slutsats att dra: Resultatet hänger inte på bonusar och existensen av rörliga löner utan mer på andra egenskaper hos finansföretagets styrsystem och interna kultur.

2. AP-fonderna: Överväg att övergå till indexförvaltning. Det blir mindre risktagande och upplevt bonusbehov, samt väsentligt lägre kostnader för kapitalförvaltningen.

Fondernas kapital behöver inte förvaltas "aktivt" - med en stor grupp anställda förvaltare - utan man kan överväga att istället förvalta passivt, dvs. med den lägre och rimliga ambitionen att göra ett lika bra - men inte bättre - resultat än andra förvaltare (i genomsnitt gör). Då undviker man överdrivet risktagande och sparar dessutom många miljarder i förvaltningskostnader. AP-fonderna behöver inte - till skillnad mot t ex privata livförsäkringsbolag - konkurrera om kundernas gunst, och de behöver därför inte locka med (på sikt fåfänga) löften om högre avkastning än index och genomsnitt.