Jag får mig ett gott skratt när jag läser Mats Bergstrands ”Tack för mig”-spalt på DN-debatt idag. Tänk att mitt mejl till chefredaktör Jan Wifstrand för fyra år sedan skavt i skon så länge! I ärlighetens namn bör tilläggas att MB trots att han uppenbarligen blev riktigt sur faktiskt inte ratat mina artiklar i större utsträckning än andras sedan dess. Jag frågade helt enkelt MBs chef varför det ansågs av intresse för DNs läsare att MB på det ytterst knappa debatt- och replikutrymmet fick beskriva självklarheter om hur han skötte sitt jobb och läget i journalistvärlden. (Frågan kvarstår, dessutom.)
Idag skriver MB i sin sista spalt om olika historiska tillfällen där han anser sig ha avgjort skeendet med olika artiklar. En pikant detalj är att han placerar tiden för Nils Lundgrens devalverings-förespråkande artikel hösten 1992 tidsmässigt efter kronfallet. Undrar om han lyckas få in en rättelse i morgondagens DN?
Nu ska jag iväg och delta i hearing om Finanspolitiska rådets rapport, med Calmfors, Borg och finansutskottet. Slå på TVn om du vill titta.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
1 kommentar:
skoj med lite bråk mellan ett par tok-liberaler.
Skicka en kommentar