I det valmanifest för bland annat energipolitik som idag presenteras berättar MP i stycke efter stycke i energiavsnittet (nr 5) hur stora kostnader som man planerar för i olika investeringar.
MP använder sig av ett utgiftsmål, och mäter sina målsatta ambitioner i kostnader. Politiken är bättre ju högre kostnaderna är. Det här innebär problem för medborgarna, som ska stå för kostnaderna, men även för den politiska logiken.
Högre kostnad kan inte vara ett vettigt mål.
Som väljare, elkonsument och skattebetalare får man ingen uppgift om vad totalsumman är för folkhushållet med MP massiva subventionspolitik. Vad blir folkhushållets summa kostnad för framtida el betalat över (a) elpriset före skatt och certifikatpålägg, (b) med skatt, och (c) med certifikatpålägg, t ex uttrycket i procent av BNP, eller miljarder kronor? Uppskattningar av kostnaden för ett genomsnittligt hushålls högre elprisräkning finns inte heller med. Är det inte ett rimligt krav att ställa att väljarna ska upplysas om dessa ökade pålagors storlek? Eller anser MP det som ett onödigt, och kanske t.o.m. ett vulgärt, krav när det gäller förnybar energi?
En restriktion på vindkraftsutbyggnaden är medborgarnas allt mer intensiva protester. Vill MP tvinga på kommuner och medborgare vindkraft och ta bort den kommunala vetorätten?
Närmast jublande konstaterar MP att vår "ökning av kvotplikten i elcertifikatsystemet skulle innebära en ökning av investeringarna i vindkraft med i storleksordningen 8 miljarder kronor under mandatperioden, jämfört med regeringens politik." Ökad produktion av biokraftvärme ska få kosta lika mycket, dvs 8 mdr kr. MP ska alltså genom elcertifikatsystemet dra in 16 mdr kr till nya investeringar som inte är lönsamma på marknadens villkor.
De ökade kostnaderna läggs på ett allt högre elpris, men det vågar MP tydligen inte öppet skriva. Till denna kostnad kommer ökade stöd - över elpris och skatt - för den dyrare havsbaserade vindkraften, som regeringen nu inte längre stödjer. Havsbaserad vindkraft kostar 100-150 procent mer än vindkraft baserad på land, som i sin tur inte klarar konkurrensen med kärnkraft och vattenkraft.
Varför är inte målet klimateffekten utan kostnaden?
MP är fixerat vid ökade kostnader för energi som ett mål i sig. Som väljare kan dock målet knappas vara ökade kostnader, utan t ex klimateffekten av vidtagna åtgärder. Men effekten på CO2-utsläppen anges inte, och väljaren får inte reda på vad kostnaden är per minskat ton CO2 är av de olika MP-åtgärderna.
Varför är det bättre att få ned CO2-utsläpp med en tio gånger så dyr åtgärd som solenergi i Tyskland och Sverige, som med kärnkraft?
Som väljare vill man gärna veta vilka alternativa politiska åtgärder som skulle lett till samma minskning av CO2-utsläppen, och vad alternativen skulle ha kostat.
Tag solenergi. MP ska subventionera solenergi som i Tyskland - dvs med tio gånger priset för kolkraft. Då vill man som väljare veta om solenergi här verkligen är det kostandseffektivaste sättet att nedbringa utsläpp av CO2, eller hur?
Ska skogen brännas upp, och vad händer med skogsindustrijobben?
MP anger att den förnybara energin i Sverige har "mycket stor potential att byggas ut under lång tid framöver" (s 9) och hänvisar till mer vind, vatten och skog. Men vattenkraften är redan fullt utbyggd. Det som går att bygga ut är mycket marginellt. Vindkraften fungerar när det blåser, men det gör det inte när det är smällkallt och stiltje på vintern, eller när det blåser riktigt hårt. Kraftnäten måste byggas ut och motsvarande reglerkraft måste också byggas ut, men reglerkraft är ju vattenkraft, och den är redan utbyggd i Sverige. Återvändsgränd där alltså. Måhända ska framtida kärnkraftteknik utvecklas så att kärnkraft kan balansera vindenergins variationer?
Skogen har alternativ användning för produktion av skogsindustriprodukter. Vari ligger poängen med att dränera skogsindustrin på råvara till förmån för mer bioenergi (biovärme kan dock gå även på avfall, kött, mm). Var finns den "mycket stora" potentialen?
Sammanfattningsvis:
MPs text är full med förslag på olika stödsystem som ska införas för att öka produktion och användning av förnybar energi. I rapporten framstår det som att det inte kostar medborgarna eller staten särskilt mycket, och inte någon annan heller - eller i alla fall inte hushållen. I verkligheten skulle alla dessa extra styrmedel när det gäller elproduktionen leda till kraftigt höjda elpriser och skatter för konsumenter och företag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar