FP: Euro-folkomröstning senast 2014!

Euron kommer att gå stärkt ur krisen och Sverige bör delta i att återupprätta förtroendet för valutan. Det är dags att sluta mumla och sätta ett datum för en ny svensk folkomröstning, skriver de liberala europaparlamentarikerna Olle Schmidt (FP) och Wolf Klinz (FDP) samt folkpartiets talesperson för ekonomi- och näringspolitik, Carl B Hamilton (FP), som idag kl 10 deltar i ett seminarium i Europahuset i Stockholm om euron.

(En komprimerad version publiceras i Dagens Industri idag 30/8.)

Eurons framtid är en av de viktigaste frågorna för EU att ta itu med. Vi menar att eurosamarbetet och att Europa kommer gå stärkt ur krisen. Vi vill lyfta den nedtystade eurofrågan upp på bordet i svensk valdebatt. Därför arrangerar den liberala partigruppen i Europarlamentet en serie seminarier, med start idag i Stockholm, om euron och finanskrisen.

Vi menar att eurosamarbetet ger förutsättningar för att bättre hålla spendersamma politiker i schack och därmed möjlighet att garantera europeisk ekonomisk stabilitet.

Ekonomikommissionär Olli Rehn skrev i torsdags i DI (26/8) att den offentliga skuldkrisen, och Greklands situation, har blottat systemiska svagheter i EU:s ekonomiska styrning och att vi måste komma till rätta med svagheterna i systemet.

Vi håller med. Det ekonomiska samarbetet behöver stärkas och förbättras. Att så sker är viktigt också för Sverige. Vår framtid hänger nära samman med utvecklingen i övriga Europa.

Olli Rehn kommer i slutet av september att lägga fram ett lagstiftningspaket med en reform av den ekonomiska styrningen i Europa. Som liberaler välkomnar vi Olli Rehns initiativ.

Men de senaste månaderna visar tydligt att Sverige, eftersom vi inte har euron, inte får vara med när de viktiga besluten fattas. När kriser uppstår och det krävs snabb handling, är det euroländernas finansministrar som gör upp om åtgärderna. Det visade sig bl.a. när eurogruppens finansministrar beslutade om utformningen av räddningspaketet till Grekland.

De närmaste åren kommer allt fler av våra grannar gå över till euron som valuta. Vid årsskiftet är det Estlands tur att byta till euron. Eurogruppen är ett dominerande maktcentrum.

Under de kommande fyra åren står Lettland och Litauen på kö, liksom Polen och Danmark. Vi ser med oro på en situation om några år där Sverige är det enda EU-landet i Nordeuropa som inte har euron som valuta.

Den akuta krisen väcker frågan om hur EU ska hantera eventuella liknande kriser i framtiden. Vi ser ett behov av åtgärder på tre nivåer:

1. Stabilitets- och tillväxtpaktens efterlydnad måste återställas. Tänderna måste vässas. Stater som bryter mot pakten ska mista sin rösträtt rörande budgetunderskott och beslut om krisåtgärder och dessutom riskera indragna EU-medel (jordbruks-, struktur- och sammanhållningsfonderna).

2. Euroområdet måste utveckla en mekanism som automatiskt slår till i krissituationer. Det skall inte vara någon bail-out. Att mobilisera internationella valutafonden (IMF) är bra och vi stöder förslaget att IMF ska delta som partner i räddningsaktioner, med IMFs tekniska expertis och årtionden av erfarenhet. Ekonomiskt stöd till ett medlemsland i kris kan innebära att ett mottagarland, åtminstone tillfälligt, kan bli tvunget att ge upp en del av sin (missbrukade) suveränitet vad gäller skatte-, och lönepolitik, arbetsmarknadsfrågor, social trygghet, etcetera. De skadliga effekterna på grannarna av vårdslös ekonomisk politik kan inte bara förlåtas utan måste åtgärdas. Det ska inte uteslutas att borgenärer kan bli tvungna att acceptera skuldavskrivningar.

3. För det tredje, till paktens kriterier ska man lägga nya regler om åtgärder mot finansiell instabilitet och förebyggande åtgärder mot gränsöverskridande bankkriser.

Sveriges regering behövs för att driva på för striktare europeiska regler. Vi har viktiga bidrag att ge t ex när det gäller att kraven och reglerna blir tillräckligt strikta i det förslag till europeiskt komplement till IMF som nu bereds. Sverige och Norden har här viktiga erfarenheter att bidra med.

Europasamarbetet handlar i grunden om solidaritet och ett gemensamt ansvar för Europa. Fortfarande bär vår kontinent på minnet av nationalismens fasansfullheter. Därför har de fel, som tror att eurons problem kommer att splittra EU. Tvärtom. Grekland lämnas inte därhän.

De politiska partierna har en skyldighet att vara tydliga mot sina väljare inför valet hur man ställer sig till en framtida folkomröstning. Folkpartiet sätter nu ned foten. Vi ger väljarna tydliga besked. En röst på Folkpartiet innebär att vi kommer att fortsätta arbetet för en ny folkomröstning under nästa mandatperiod. Vi ser tre alternativa datum för en ny folkomröstning: under 2013, i samband med Europaparlamentsvalet 2014 (bäst) eller - men sämre - vid riksdagsvalet 2014.


WOLF KLINZ
europaparlamentariker från Tyskland (FDP), ordförande i det särskilda utskottet för den finansiella, ekonomiska och sociala krisen.
OLLE SCHMIDT (FP)
europaparlamentariker, ledamot i Ekonomiutskottet och gruppledare för liberalerna (ALDE) i det särskilda utskottet för den finansiella, ekonomiska och sociala krisen.
CARL B HAMILTON (FP)
riksdagsman, ordförande i näringsutskottet, talesman för ekonomi- och näringspolitik.